samordningsförbundet logga

SAMORDNINGSFÖRBUNDET
ÖSTRA SÖDERTÖRN

[gtranslate]

SamMA har hittat ett framgångsrikt arbetssätt

SamMA-projektet har haft förmånen att samarbeta med tre forskare, Ulla-Karin Schön, Wanja Astvik och Joakim Tranqvist. I fredags genomfördes ett seminarium där projektmedarbetare, chefer och övriga fick ta del av analyser och slutresultat. Forskarrapporten kommer publiceras i slutet av juni.

Forskarnas uppdrag har handlat om att undersöka vilka hinder och stödbehov som försvårar för målgruppen att komma vidare mot arbete samt vad som karaktäriserar en välfungerande samverkansstruktur. Presentationen utgick från tre perspektiv; Öppningar, Möjligheter och Skyldigheter. Öppningar handlar om personalens kunskaper, engagemang och attityder. Möjligheter är verksamhetens rutiner, arbetsvillkor och samverkansstrukturer och skyldigheter handlar om lagstiftning och formella styrning.

Forskarna konstaterar att projektet främjar delaktighet och egenmakt för både deltagare och personal. Projektet bidrar till en helhetssyn kring individen där arbetssätten utgår ifrån samordning och samverkan. Individens behov sätts i centrum, något som ofta saknas i ordinarie verksamhet. Deltagarna uttrycker en vilja att arbeta men är i behov av anpassningar och flexibilitet på arbetsplatsen. Det finns en utmaning kopplat till det livsfix deltagarna behöver stöd med kontra ett arbetsfokus. Forskarna lyfter att projektet visar lovande resultat i arbetet med de evidensbaserade metoderna men att projektet inte fullt ut lyckas använda sig av det arbetsinriktade arbetssättet inom Supported Employment.

Från projektet kan vi se att SamMA har haft stor betydelse för många som tidigare inte fått ett arbetsinriktat stöd. Vi har hittat ett framgångsrikt arbetssätt där teamen med sina olika kompetenser får utrymme att ge ett skräddarsytt stöd med hjälp av de stödstrukturer som har byggts upp. På kort tid har SamMA lyckats arbeta både på individ- och policynivå. Nu tar vi med oss dessa erfarenheter och lärdomar vidare inom SamMA, och i nya insatser och projekt. Helt klart är att det finns mycket kvar att göra och att vi behöver fortsätta att utveckla tidigare stödinsatser till målgruppen, kontakter med psykiatrin och arbetet med de evidensbaserade metoderna.

Missade du seminariet kan du ta del av inspelningen här:

Skip to content